Välj det säkra före det osäkra
Så väljer du vattenrenare eller vattenfilter
Konsekvenserna av att dricka förorenat vatten kan vara livshotande. Det viktigaste du bör leta efter i ett bärbart vattenfilter eller en vattenrenare är därför säkerhet.
Om du inte går runt med testutrustning kan du aldrig veta säkert vad som finns i vattnet du dricker. Problemet med bakterier, protozoer, sporer och virus är att du inte kan se dem. Det säkraste är att utgå från att en okänd vattenkälla kan innehålla vad som helst.
Många produkter påstår att de gör vatten säkert att dricka. En obekväm sanning är att branschen är oreglerad: en tillverkare kan påstå nästan vad som helst, och behöver inte ens testa sina produkter.
Här är sju frågor du bör ställa, med svaren.
Skillnaden mellan vattenfilter och vattenrenare
En riktig vattenrenare avlägsnar, dödar eller inaktiverar alla typer av sjukdomsframkallande mikroorganismer: bakterier, virus, protozoer och sporer. Det gör vattnet säkert att dricka.
Ett portabelt vattenfilter tar i bästa fall bort bakterier och protozoer, men inte virus, som är betydligt mindre. Du riskerar att bli allvarligt sjuk om du använder ett vattenfilter på vatten som innehåller virus.
En vattenrenare är alltså ett säkrare alternativ än ett vanligt vattenfilter.
Vilka krav finns det på filter och renare?
Inga alls. Ingenting hindrar någon från att tillverka ett "vattenfilter" av en gammal socka, påstå att det eliminerar sjukdomsalstrande patogener och sälja det till allmänheten. Den portabla vattenfilterindustrin är helt oreglerad, och därför florerar överdrivna och ogrundade påståenden.
Lita alltså inte blint på allt du läser.
Hur vet du om en produkt är pålitlig?
Leta efter bevis på trovärdig testning. Tillverkaren bör ha ett testcertifikat för varje produkt i sortimentet som visar att den uppfyller relevanta standarder. Certifikaten ska finnas på webbplatsen, eller åtminstone kunna lämnas på begäran.
Fråga dig själv: om ett företag faktiskt har testat sina produkter, varför skulle de då inte visa resultaten?
En tillverkare ska kunna visa att produkterna är testade och godkända enligt lämpliga standarder.
Vilka standarder ska produkterna testas mot?
Det här är kärnpunkten, och kunskapen kan hålla dig säker.
EPA Guide Standard Protocol skrevs 1987 för att testa mikrobiologiska vattenrenare. Det blev den internationella guldstandarden och fastställde vilka reduktionsnivåer av virus, bakterier och protozoer som krävs för att vatten ska anses säkert att dricka. Därefter skapade NSF, National Sanitation Foundation, sin egen rekommendation: NSF P231 Microbiological Water Purifiers Protocol.
Kryddat kranvatten
NSF P231 bygger på EPA:s riktlinjer men uppdateras oftare, vilket öppnar för ny teknik och nya organismer. Protokollet kräver testning på två olika vattentyper under elva dagar, eller filtrets livslängd om den är kortare. De första sex dagarna testas filtret med General Test Water, typ 1. Det är i princip kryddat kranvatten, avsett att simulera kontaminering i vanligt dricksvatten. Det testet bör vara relativt enkelt att klara.
Den verkliga utmaningen
De sista fem dagarna byts typ 1 mot Challenge Test Water, typ 3. Det vattnet är smutsigt, kallt, pH-justerat och innehåller upplösta ämnen, organiskt material och stora mängder virus och bakterier. Det är utformat för att representera det värsta tänkbara scenariot, i praktiken avloppsvatten.
Oavsett om du vandrar i naturen eller reser i utvecklingsländer: skulle du inte känna dig tryggare om du visste att din vattenrenare klarat hundratals liter av det vidrigaste tänkbara vattnet?
Här blir det grumligt
De flesta vattenfilter och renare som säljs i butik klarar inte den andra halvan av protokollet, alltså testningen med typ 3-vatten. Många produkter på marknaden är därför inte testade under förhållanden som motsvarar verkligheten.
Vissa tillverkare hävdar ändå att de uppfyller eller överträffar EPA:s riktlinjer och NSF P231. De har då bara genomfört typ 1-fasen. Det finns till och med ett filtermärke vars certifikat visar att testet utförts på en enda liter vatten. Ingen vet hur effektiv produkten är efter den första litern.
Se också upp med produkter som hävdar att de uppfyller NSF 42 och 53. De standarderna gäller hushållsfilter som förbättrar smak och tar bort vissa kemiska ämnen i kranvatten. De testar inte borttagning av bakterier eller virus.
Slutsats
NSF P231 är den enda teststandard som verkligen är värd att nämna. Den är svår att klara, eftersom den kräver elva dagars testning med både typ 1- och typ 3-vatten. Det är den standarden din vattenrenare bör testas mot. Finns inga bevis på NSF P231- eller EPA-testning bör du fråga dig varför.
Vilka laboratorier utför testerna?
Testning ska alltid ske via ett externt, oberoende laboratorium. Det bör vara ISO 17025-ackrediterat, vilket säkerställer att det är kompetent och följer bästa praxis. Några laboratorier som uppfyller kriterierna och har relevant erfarenhet av dricksvatten:
- NSF (National Sanitation Foundation), Ann Arbor, Michigan, USA
- BCS (Biological Consulting Services), Gainesville, Florida, USA
- Biovir Laboratories, Kalifornien, USA
- WQA (Water Quality Association), Illinois, USA
- SGS Worldwide
- Flera universitetslaboratorier världen över med relevanta fakulteter
Om laboratoriet i ett testcertifikat inte är något av ovanstående, särskilt för internationellt sålda märken, är det värt att undersöka referensen och dess ackreditering närmare.
Rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet
Sammantaget görs bedömningen utifrån utvärderingen att produkter som Icon LifeSavers ultrafiltreringsutrustning, vilka är testade och godkända enligt NSF P231 och P248, är väl fungerande under svenska förhållanden och krav.
Läs hela rapporten: Internationella standarder för portabla vattenrenare (PDF)
Mer att läsa
Andra viktiga säkerhetsaspekter
En produkt som kallar sig vattenrenare ska klara virus, utöver bakterier och protozoer. Två metoder används vanligtvis i bärbara produkter. Den ena använder ihåliga fibermembran som fungerar som en fysisk barriär. Den andra använder ett element som kemiskt reagerar med innehållet i vattnet.
Ihåliga fibermembran
Porstorleken är avgörande. Porerna måste vara mindre än de mikroorganismer som ska blockeras. De flesta vattenfilter har en porstorlek på 0,1 eller 0,2 µm, alltså 100 eller 200 nanometer. Vid den storleken blockeras protozoer och bakterier säkert, men virus är mycket mindre och passerar. Vanliga vattenburna virus kan vara så små som 0,02 µm.
Membranen i LifeSaver®-produkterna har en porstorlek på cirka 15 nanometer, 0,015 µm. Tänk på det som en tennisracket: regndroppar passerar, men tennisbollen kommer inte igenom.
Det verkligt smarta med ihåliga fibermembran är att porerna successivt blockeras under användning. Till slut är varje por blockerad och inte ens vattenmolekyler passerar. Det kan verka som en nackdel, men det är avgörande att få en tydlig indikation på att produkten inte längre fungerar. Du kan helt enkelt inte dricka farligt vatten ur en LifeSaver®-produkt som slutat släppa igenom vatten. Det är den funktionen, tillsammans med virusblockeringen och fullständig testning enligt NSF P231, som gör att vi kallar produkterna failsafe.
Adsorptiv teknik
Vissa renare förlitar sig på ett material som framkallar kemiska reaktioner med föroreningarna. Elementet skapar en attraktion, ungefär som när hår dras till en ballong av statisk elektricitet. Föroreningarna fastnar, och bara rent vatten når användaren.
Det fungerar på kort sikt, men elementet förlorar snabbt sin attraktion. När fler föroreningar fastnar sjunker effektiviteten, särskilt vid grumligt vatten. Sådana produkter skulle ha svårt att klara test med typ 3-vatten. Den kortvariga effektiviteten är precis därför vissa företag bara testar den första litern.
Den verkliga faran är att när materialet slutar binda föroreningarna finns ingen fysisk barriär kvar. Och användaren har inget sätt att veta när den punkten nåtts. Därför uppger vissa renare att de tar bort virus i bara runt 100 liter, eller föreslår byte efter några månader. Det kräver att du håller räkningen själv, vilket varken är praktiskt eller säkert.
Vanliga adsorptiva material är plastbärarmaterial och finare korn som Leca, aktivt kolgranulat, antracit, keramiska material och sand.
Adsorptiva produkter är alltså inte effektiva över tid, och användaren kan inte se när de slutat rena. Det blir rysk roulette med hälsan, medan LifeSaver®-produkternas membran skyddar genom att till slut blockera porerna helt.
En tredje metod
Det finns även kemisk fällning kombinerad med desinfektion, där portabla system oftast använder jod- eller klortabletter. Principen används främst i kommunala vattenreningsverk.
Så garanterar LifeSaver® rening med trycktest
LifeSaver®-produkterna använder hålfibermembran med en porstorlek på 15 nanometer. Membranen är dessutom relativt flexibla, vilket ger en viktig extra egenskap: varje gång du pumpar upp trycket sker en säkerhetskontroll.
När membranen används första gången fyller du på vatten och pumpar upp trycket. Sedan dröjer det några minuter innan vattnet passerar, eftersom membranen måste bli vattenmättade under tryck för att släppa igenom något alls. Därefter släpper filtret inte igenom någon luft.
Vad säkerhetsfunktionen innebär
När du renar vatten måste det tryckas genom filtret med relativt högt tryck. Märker du att det i stället kommer luft, att det spruttar mer luft än vatten, är något fel på filtret. Då vet du att vattnet inte renas tillräckligt, och kan låta bli att dricka det.
Skador uppstår av hårda slag eller stötar, eller om vasst material som sand eller glassplitter kommit in i behållaren. Det undviks enkelt med varsam hantering.
Skillnaden mot andra filter
Många vanliga filter använder keramiska material som delvis fungerar adsorptivt. De är hårda och kan spricka. Porstorleken är ofta 0,1 eller 0,2 µm, för stort för att blockera virus. Dessutom kan luft pressas igenom keramiska filter både när de är hela och när de har sprickor. Även en spricka på 0,5 µm släpper igenom bakterier, virus och protozoer.
Med LifeSaver®-membranet får du därför en tydlig funktionskontroll varje gång du fyller på vatten.
Sammanfattningsvis
Våra produkter är avsedda att användas av utsatta människor i utvecklingsländer och i katastrofsituationer. De måste därför uppfylla några avgörande krav:
- Vara bärbara
- Fungera utan kemikalier och elektricitet
- Eliminera alla typer av mikroorganismer, även virus
- Vara failsafe och aldrig tillåta osäkert vatten att passera
Det är framför allt de två sista punkterna som gör att vi med stolthet kan säga att våra produkter hör till de absolut säkraste portabla vattenrenare som finns.
Varför skulle du vilja chansa med din hälsa?
Se sortimentet- Om du väljer ett urval uppdateras hela sidan.
- Tryck på mellanslagstangenten och piltangenterna för att göra ett val.